22 veckor sedan...
Till minne av William Hammar! Älskar dej hjärtat, kommer alltid att göra det, och kommer aldrig att glömma dej!!!
Denna blogg handlar om en kamp att orka hitta tillbaka, om ett försök att bli lycklig igen och om att försöka förstå..
Blev faktist glad jgår när jag var innne på Williams minnessida och såg hur mycket pengar det hade kommit in, blev faktist överrasskad, men glad. Jag startade den för jag inte vill att någon annan ska behöva stå ut det som jag och Staffan har gjort. Men det är en bit kvar så hoppas att ni fortsätter sänka pengar till minne av William, till minne av min älskade son, mitt älskade hjärta!!!
http://www.solvanda.nu/insamlingar/till-minne-av-william-hammar
Idag har det gått 21 långa veckor, saknar min skatt så himla mycket att det inte ens går att förklara det.... Idag var det 21 veckor sedan jag födde min son, min älskade son... Men jag hoppas att gammel mormor och morfar och alla andra jag känner i himelen hjälper min ängel att få en fin midsommarkrans och allt annat som tillhör...
Idag tänker jag extra mycket på dej min skatt, vet inte varför det är extra mycket idag, kanske är det för jag träffade din kusin som är bara 9 veckor yngre än dej, i helgen, men vet inte, saknar dej så det gör ont... Älskade änglabarn, min älskade son William Hammar! Vi saknar dej hjärtat!!!! Pussar mamma
Något jag läste på fb idag och tyckte det var fint...
Detta är till alla starka människor, som har gått igenom en hel del i livet och överlevt! Jag är stark för jag känner till svaghet, jag har medkänsla eftersom jag har upplevt lidande. Jag lever för att jag är en kämpe. Jag är klok eftersom jag har varit dum. Jag kan skratta, för jag har känt sorg. Jag kan älska eftersom jag har känt förlust.
18 veckor & 4 dagar sedan William lämnade oss och härom dagen slog en tanke mej, fick en inbjudan till min systerdotters dop, då insåg jag på nytt hur mycket vi aldrig kommer att få uppleva med William... Jag kommer aldrig få döpa han, jag kommer aldrig att få se han ta sitt första steg, kommer aldrig få gå med han på någon skolavslutning, han kommer aldrig ta studenten, kommer aldrig få höra han säga orden "mamma jag älskar dej!" och detta gör så jävla ont...